ABB lär sina 135 000 anställda hantera stress.

Bo Almgren, ingenjör och system­säljare som arbetat på ABB i Västerås sedan 1982, uppskattade­ genomgången i företagshälso­vården Previas regi.

– Så sade de på kursen att man ska göra, och då är det bra att ABB försöker leva som de lär, säger Bo Almgren.

Inom ABB var sjukfrånvaron i mars 3,3 procent. Aningen lägre än för näringslivet i stort första kvartalet i år. Men precis som på arbetsmarknaden i stort, ökar de långa sjukskrivningarna till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa.

Metoden Stress resilience training används inte minst för att bearbeta posttraumatisk stress bland hemvändande militärer. Den lär ut fysiologin bakom stress och återhämtning, och hur den kan hanteras med kunskap om hjärtats signaler.

I ABB:s version ligger fokus på avslappning, och på att känna och respektera sina egna gränser. Vara ”schysst mot sig själv”. Tänka på vikten av fysisk träning, sömn och avkoppling, liksom sociala kontakter och ett gott fritidsliv. Betydelsen av återkommande pauser i vardagen. Deltagarna får veta hur kroppen reagerar på en mikropaus, och hur små insatser för bättre återhämtning kan ha stora positiva hälsoeffekter.

Alla får skriva en egen handlingsplan. Och utbildningstillfället ska kontinuerligt följas upp av cheferna med hjälp av ett material som ABB tagit fram.

– Väldigt mycket handlar om att ha en dialog. Och att inte titta åt sidan när en kollega inte verkar må bra, konstaterar ABB:s hållbarhetschef Lena Westerholm.

De senaste två åren har ABB i Sverige utbildat alla 900 chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö, påpekar hon.

– Nu ville vi ta ett bredare grepp och hitta en strategi som funkar för alla medarbetare. Så när koncernledningen i Zürich kom med det här initiativet var det en pusselbit som passade perfekt.

Ingrid Wåhlberg, är global business services finance manager och chef över 45 medarbetare varav många själv är chefer. Hon möter en hel del stress, både i sitt eget arbete­ och i andras.

Hon tycker att Previas genomgång ger en bra plattform för de arbetsmiljömöten avdelningen ska ha minst sex gånger per år.

Samtidigt pekar Akademikerföreningens Eric Ramsel, medlem i ABB:s arbetsmiljöråd, på organisatoriska utmaningar. Som att många enheters medarbetare numera är spridda över hela världen med fler globala enheter.

– Allt arbete ska utföras snabbare och mer effektivt, av färre personer, säger Eric Ramsel och fortsätter:

– Tänk dig till exempel att du hela tiden behöver kommunicera med kollegor i andra tidszoner. Du har din chef i Kina och hen har en helt annan uppfattning om till exempel föräldraledighet än vi är vana vid. Är du inte överens med din chef så får du kanske en dålig lönehöjning, eller ett ”erbjudande” om att sluta. Inte konstigt att det leder till stress.

Eric Ramsel tycker att kursen varit tankeväckande.

– Den kan nog vara en ögonöppnare för en del, genom att peka på vilka signaler man ska vara uppmärksam på för att undvika att gå in i väggen.

Väldigt mycket handlar om att ha en dialog. Och att inte titta åt sidan när en kollega inte verkar må bra.

Under mina 36 år har tempot ökat mycket. Mer ska hinnas med, och så all mailhantering på det. Det jag tog med mig från utbildningen är bekräftelsen på att det faktiskt bara går att göra en sak i taget.

Det ger en bra plattform för de arbetsmiljömöten avdelningen ska ha minst sex gånger per år.