Årets Jobbhälsoindex: Allt större psykiskt obehag inför jobbet.

Allt fler känner psykiskt obehag inför jobbet. Det visar nya Jobbhälsoindex i samarbete med Svenskt Kvalitetsindex.

Nära en miljon svenskar vittnar om olust inför arbetet minst några gånger per månad. Fyra av tio flera gånger i veckan.

Sömnlösa nätter, vantrivsel och olustkänslor. Stress. Ångest. Längtan efter att kunna lämna arbetsgivaren. Drygt 8 procent av de tillfrågade beskriver psykiskt obehag flera gånger i veckan på grund av arbetet. Ytterligare 14 procent några gånger i månaden.

Det visar Jobbhälsoindex, som bygger på intervjuer med ett representativt urval på 9 991 yrkesverksamma personer i åldrarna 20-65 år.

– Tendensen är ökande i åldersgrupperna 20-40 år, främst bland yngre anställda, säger Lars Hjalmarsson, tidigare vd för Sveriges Företagshälsor och nu ansvarig för det årliga Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern)

Däremot tycks 41-65-åringarna känna allt mindre olust inför arbetet, särskilt från 55 och uppåt.

Det är också tydligt att anställda i en del manligt dominerade näringsgrenar i större utsträckning än tidigare uppger psykiskt obehag inför jobbet . Till exempel inom fordons- och teknikindustri, VA, energi och transport.

– Även chefer, särskilt manliga chefer, är överrepresenterade, med nära tre av tio, säger Lars Hjalmarsson.

Huvudtendensen är dock att det psykiska obehaget inför arbetet återfinns bland lågavlönade med fysiskt och/eller mentalt tunga jobb och månadslöner under 25.000. Oftast handlar det om att jobbets inneboende stress är svår att hantera.

I topp ligger fritidsledare, barnskötare och lokalvårdare, där fyra av tio flera gånger per månad känt av olusten inför arbetssituationen. Därefter kommer företagssäljare, sjuksköterska, försäljare, chaufför, undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och lärare.

Färska siffror från Försäkringskassan ser ut att bekräfta uppgifterna från Jobbhälsoindex.

Psykisk ohälsa ligger bakom en allt större del av Försäkringskassans utgifter. Totalt har kostnaderna för psykiatriska diagnoser mer än fördubblats sedan 2009 (från 7 till 14,8 miljarder).

Psykiatriska diagnoser utgör hälften av kvinnornas pågående sjukfall, och 36 procent av männens. Andelen har ökat varje år.

Bland anställda fortsatte antalet pågående sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser att öka under 2017. Personer med psykiatriska diagnoser som utmattning, depression och ångest är i genomsnitt sjukskrivna längre än personer med andra vanliga mer fysiska sjukskrivningsdiagnoser. De är svårare att matcha mot “normalt förekommande arbete”.

 

Sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos

Antalet pågående sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser fortsatte att öka under 2017, om än med avtagande ökningstakt.

Personer som befinner sig i långa sjukskrivningar är oftare i åldern 40-59 år,  arbetslösa, drabbade av psykisk ohälsa och har oftare historiskt haft längre sjukskrivningar bakom sig jämfört med de sjukskrivna i allmänhet.

I februari 2018 uppgick antalet långa sjukskrivningar till 45.500 (27 procent av alla pågående sjukskrivningar). Motsvarande 2013 var 24.770 sjukskrivningar (15 procent av samtliga).

Källa: Försäkringskassan 2018

https://www.dn.se/ekonomi/arets-jobbhalsoindex-allt-storre-psykiskt-obehag-infor-jobbet/