Så kan du hjälpa ditt barn att hantera skolstressen.

Terminens första skoldag närmar sig, och med den är vardagslunken tillbaka efter sommarlovet. Men vissa barn ser inte alls fram emot skoldagarna och känner stress och oro i skolan. Hur kan man som förälder hjälpa och stötta sitt barn?

Omställningen från lediga dagar på sommarlovet till inrutade scheman med tidig uppstigning kan vara mer eller mindre påfrestande, både för stora som små. För barn som börjar en ny skola eller klass kan första tiden kännas nervös.

– Skolan är en stor del av barnens vardag. Ibland pratar man om skolan mer som en plats man går till, där man får bra eller dåliga betyg. Men det är också en social plats där man lär känna vänner, och många barn pratar väldigt mycket om hur skolan är viktig för dem.

Det säger Jonas Söderlund, kurator på Bris, Barnens rätt i samhället. Förra året, 2017, kontaktade strax över 26.000 barn Bris för att få stöd av en vuxen, enligt organisationens senaste årsrapport.

Av de kontakterna handlade drygt 20 procent om skolan och olika saker kopplade till den. Teman barnen tar upp handlar bland annat om stress, prestationsångest och oro över betyg. Enligt Jonas Söderlund handlar också en del av stressen om nervositet inför en skolstart som kan ha sin grund i hur vuxna pratar om den nya årskursen, till exempel att vuxna pratar om att högstadiet kommer att innebära större krav.

– Det sägs i alla välmening, men vissa barn känner en enorm stress av detta. Många barn vet också själva vad skolan innebär, och det var trots allt ganska länge sedan man som förälder gick i skolan, säger Jonas Söderlund.

I stället kan man anta en mer öppen och nyfiken inställning för att minska risken att barnet upplever mer stress än nödvändigt, menar han.

– Man kan fråga vad barnet själv känner att det behöver. Då ger man barnet en egen möjlighet att formulera det man tänker på och berätta sin egen historia kring vad hen funderar på och behöver, i stället för att skriva in barnet i en berättelse som vi själva är författare till, säger Jonas Söderlund.

Petra Lindfors är professor i psykologi vid Stockholms universitet och har studerat unga i skolan och deras stress. Enligt Skolverkets återkommande enkätstudie “Attityder till skolan”, den senaste från 2015, är det hemuppgifter, prov och egna krav som barn och unga uppger stressar dem mest.

– Det finns variationer i upplevd stress, men en del barn och unga är mycket riktigt stressade och visar symtom som ont i magen och huvudet. Vissa är också känsligare än andra, säger Petra Lindfors.

 

För att undvika att stressen blir svår att hantera finns det flera saker man som förälder kan hjälpa till med, menar hon. Ett exempel är att tidigt försöka etablera att skolan är rolig och att det är roligt att lära sig – utan att bli för konstlat överentusiastisk.

– Som förälder kan man försöka puffa lite försiktigt. Man behöver inte fråga överdrivet många frågor, men vara intresserad, säger Petra Lindfors.

Det kan också vara bra att skapa struktur efter sommaren, som att planera inför morgondagen, hålla på tider för när man går och lägger sig och när man äter frukost, för att undvika morgonstressen.

– Man får kanske räkna med att det tar några veckor att vända tillbaka dygnet från att ha gått och lagt sig sent. Det är inte något som går över en natt om skolan börjar på måndagen, säger Petra Lindfors.

Stöttande och peppande är också något som Jonas Söderlund på Bris rekommenderar. Som förälder kan det också vara viktigt att påminna sig om att man gör så gott man kan.

– Det betyder inte att man förmedlar att man ska strunta i skolan, men kanske kan man försöka fokusera mer på omsorg, kärlek och trygghet hemma. Vi behöver alla känna att vi har en trygg plats att vila på för att kunna prestera bra, säger han.

Något som syns i både Skolverkets undersökningar och som Petra Lindfors sett i sina studier är att flickor i högre grad än pojkar ställer höga krav på sig själva, något som kan framkalla stress. Flickor rapporterar också mer upplevd stress än pojkar i skolan, enligt Skolverkets undersökning.

I ett av Petra Lindfors forskningsprojekt intervjuades flickor och pojkar på högstadiet om hur de upplever stress.

– Flickorna var väldigt tydliga med prestationsstressen och formulerar den väldigt väl. Det är också väldigt intressant att de pojkar som blev intervjuade påpekade att flickorna borde ”tagga ner” lite, berättar Petra Lindfors.

Som förälder är det därför viktigt att kommunicera till barnen att det inte går att ligga på topp hela tiden, menar Petra Lindfors. Det kommer fler prov och fler läxor, det är okej att vara trött ibland.

– Man kan säga det men fortfarande vara engagerad. Det handlar inte om att sluta läsa läxor, men förklara att det kan räcka att läsa texten två gånger i rad i stället för fjorton. På det sättet kan man tidigt hjälpa till att stävja en onödig prestationshets.

Det kan också vara värt att ha en dialog med skolan om läxor för att skaffa sig en uppfattning om hur de ser ut och vad som förväntas, menar hon. Många skolor arbetar också med veckobrev som går ut till föräldrarna. Som förälder kan man då få en överblick över vad som händer i skolan.

Ett tips är att ställa någon fråga om läxor och ämnena i skolan till barnet, frågor som inte bara går att svara ja eller nej på.

– Det behöver inte handla om att ställa massor av frågor så att barnet börjar undra om något ska vara fel, utan ta det lite förutsättningslöst. Ett svar kanske inte heller kommer direkt, utan lite senare. Ta det då i så fall, säger Petra Lindfors.

Som förälder träffar man oftast bara barnet i hemmiljön. Där kan man alltså försöka etablera en positiv syn på skolan och lärande, men det är personalen i skolan som möter barnen i deras vardag.

– Är man orolig som förälder tycker jag att man kan kontakta skolan, just för att lärarna har bra koll. Jag uppfattar det också som att många lärare är ganska positiva till samtal kring sådana frågor. För till syvende och sist handlar det ju om klimatet i klassrummet, på lite längre sikt, säger Petra Lindfors.

Enligt Jonas Söderlund berättar ofta barn att vuxenstödet de behöver kan kopplas dels till arbetsro i skolan, men också om behovet att bli lyssnad på och sedd.

– Är man stressad över betyg och nationella prov är det viktigt att det finns en lugn miljö även hemma, så att det finns en plats där man får tid att vila och bara vara.

Han menar att det är viktigt att man som förälder eller närstående vuxen etablera att barnet alltid kan komma med sina funderingar till en om det är något som tynger.

– Det är ingenting man säger bara en gång, utan det handlar ju om en relation. Man kan behöva påminna om det. Som föräldrar och vuxna kan vi inte alltid förhindra att barnet hamnar i något svårt, oavsett vad det handlar om. Men vi har också ett ansvar att barnen har det bra i skolan och hemma, säger Jonas Söderlund.

Barn trivs ofta med ansvar och utmaningar – men det får inte bli för mycket, påminner han.

– Lägger vi för mycket på barnen kan vi behöva fundera på varför vi gör det och hur vi kan minska den stressen. Både lärare och föräldrar och andra vuxna som möter barn.

Märker man att barnet börjar tycka att det är för mycket i skolan kan det vara värdefullt att prioritera i vardagen, menar Petra Lindfors.

– Det kan vara jobbigt att gå en hel dag i skolan, följt av fritids och sedan en till aktivitet. Frågan är om det alltid är rimligt? Det kanske blir en för stor belastning, särskilt i åldrar där man börjar nya klasser eller går från mellanstadiet till högstadiet till exempel. Prata med barnen om detta och fråga vad de verkligen vill.

Samtidigt upplever Petra Lindfors att medvetenheten om stress har ökat i samhället i stort.

– Det kan vara en delförklaring till att ungdomar rapporterar mer om stress. De vet vad det är och känner igen det. Vi pratar också på ett helt annat sätt med våra barn i dag än vad vi gjorde när jag växte upp, säger Petra Lindfors.

Hon framhåller att de flesta barn trivs i skolan, och att stress någon gång då och då är en naturlig del av vardagen. Dock finns det barn som mår dåligt och är oroliga, och inom forskningen talar man också om etablerade riskgrupper, berättar Petra Lindfors.

– Det handlar om barn och unga som till exempel har det jobbigt hemma och har det svårt i skolan. Där kan det krävas mer stöd och hjälp utöver den som lärare och föräldrar kan erbjuda.

Tips.Så kan du hjälpa ditt barn att hantera skolstress

Försök att tidigt etablera att det är roligt att lära sig, men utan att bli överentusiastisk och konstlad. Det kan handla om att prata positivt om skolan eller vara allmänt intresserad av vad som händer i skolan där barnet går.

Skapa struktur efter sommaren, som att planera inför morgondagen, hålla på tider för när man går och lägger sig och när man äter frukost för att undvika morgonstress. Räkna med att det kan ta ett tag att vända tillbaka dygnet om man under semestern gått och lagt sig sent – det är svårt att göra på en dag.

Kommunicera till barnen att det är helt okej att inte ligga på topp hela tiden för att försöka undvika prestationshets.

Ställ öppna frågor, alltså sådana som inte bara går att svara ja eller nej på, om skolan och vad som händer där – men förvänta dig inte heller att barnet alltid svarar utförligt. Ta svaren när de kommer, om barnet vill prata om något är jobbigt.

Är du som förälder orolig för hur ditt barn mår i skolan kan du kontakta skolan, som har kontakt med barnet under dagarna för att få mer koll.

I bland kan barn kräva mer stöd än det som skolan och föräldrarna kan ge. Är du orolig för att ditt barn mår dåligt psykiskt kan du kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin.

1177 Vårdguiden kan du läsa mer om var du kan söka hjälp och stöd när det gäller stress hos barn.
Källa: Petra Lindfors och 1177 vårdguiden.

https://www.dn.se/insidan/sa-kan-du-hjalpa-ditt-barn-att-hantera-skolstressen/

 

Föreläsningen Stressad

I föreläsningen stressad får du exempel och metoder för att kunna hantera begreppet stress och hur du genom aktiva val och beslut kan leva ett liv med mindre innehåll av stress och mer innehåll av lust och motivation.

Läs mer >
Köp biljetter >